Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Metabolomik inom nutritionsforskningen

Metabolomik skulle kunna beskrivas som ett sätt att i en enda kemisk analys studera metaboliter, det vill säga små molekyler i ett biologiskt prov.

Anna Winkvist och Helen Lindqvist är två nutritionsforskare från Sahlgrenska akademin som har ett nära samarbete med NMR-centrum. De använder sig av metabolomik inom nutritionsforskningen för att bättre kunna beskriva vad folk har ätit. Med hjälp av NMR-spektroskopi kan de hitta olika kostmarkörer i blod eller urin.
– Det är en jättespännande teknik; att objektivt kunna säga vad folk har ätit, säger Anna Winkvist, professor i nutrition.

TRADITIONELLT SETT KARTLÄGGS våra kostvanor genom att vi får besvara frågor kring vad vi ätit. Men frågar man finns det alltid felkällor. Folk glömmer vad de ätit, har svårt att uppskatta hur stora portioner de ätit och ljuger om sina matvanor. I en metodstudie som just genomförts har ett antal personer fått äta frukost i ett matlaboratorium. Den ena gruppen fick en mer proteinrik brittisk frukost med skinka, ägg och vita bönor medan den andra gruppen åt en kolhydratbaserad skandinavisk frukost med flingor och smörgås. Därefter fick de ge blod- och urinprov, som analyserades på NMR-centrum.

Gick det då att se skillnad mellan de olika grupperna? Ja, det gjorde det, enligt Helen Lindqvist, universitetslektor i livsmedelsvetenskap.
– Störst skillnader såg vi dock mellan de som valde att dricka kaffe och de som valde thé, vilket vi inte förutsatte från början.
I det här fallet handlade det om kostval som kunde spåras samma dag i blodet och urinen, medan det i andra projekt handlar om att hur olika kostvanor påverkar över längre tid. I ett annat projekt studeras till exempel skillnaden mellan blandätare, vegetarianer och veganer.

TIDIGARE METODER SOM använts har bara kunnat studera en biomarkör åt gången. Analyserna har varit dyra och tagit mycket tid. Med NMR-spektroskopi har nya möjligheter öppnats för forskningsfältet.
– Livsmedel är komplexa, och innehåller massor med olika ämnen som kan påverka åt många olika håll. Fördelen med metabolomik är att vi kan få med väldigt många ämnen på en gång, säger Helen Lindqvist.

Men samtidigt som NMR-spektroskopi ger möjligheter till en stor mängd information, kräver det också mycket av de som ska analysera all data. I takt med att NMR-tekniken utvecklats under det senaste decenniet, har även bioinformatiken tagit stora steg framåt. Att kunna hantera en stor mängd data blir en viktig del i forskningen.
– Vi har haft ett mycket bra samarbete med NMR-centrum och vår forskning har utvecklats i takt med att centret också utvecklats, säger Anna Winkvist.

NÄSTA STEG BLIR ATT med hjälp av biomarkörer kunna förutsäga hur väl en viss typ av behandling fungerar hos en enskild patient. I det här fallet handlar det om vilka effekter en kostomläggning skulle få hos den enskilde personen, vilket i sin tur att skulle kunna öka motiveringen att förändra sina kostvanor.
– Att ändra sina kostvanor är svårt. Det skulle kunna vara mer motiverande om man vet redan innan att sannolikheten är stor att en kostförändring kommer att få en stor effekt, säger Helen Lindqvist.

Text & Foto: Camilla Persson

Intervjun är ett utdrag från en längre artikel om NMR-centrum som publicerades i Science Faculty Magazine Nr 1 2016.

Sidansvarig: Anders Pedersen|Sidan uppdaterades: 2016-08-24
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?